Efter att ha drömt två obehagliga drömmar två nätter i rad om Farsta centrum börjar jag misstänka att mitt undermedvetna försöker säga mig något. Antingen så vill jag shoppa, eller så gillar jag helt enkelt inte Farsta. Eller så är det helt enkelt så att jag påminns om händelsen som skedde för två år sedan.
Idag kom skolfoton, alltid lika hemskt att öppna kuvertet och inse att det blir samma visa i år igen. Alla porträtt bilder skickas tillbaka och kvar blir klassfoto och skolkatalogen. Tyvärr så misstänker jag att den misslyckade bilden hamnar i katalogen i år. Alltså den då vi var tvungna att ta bort all rekvisita och istället se normala ut.

Just nu väntar jag på att lunchen ska bli klar, efter det ska jag se klart Las Vegas avsnittet och sedan blir det en massa matte. Efter det är det Supernatural, önskar man kunde spola tillbaka tiden.
//Jenny

Önskar så innerligt att jag hade varit mer inne i den världen 1994. Vill så gärna uppleva något sådant!

Var så fruktansvärt uttråkade tidigare idag så beslöt mig för att titta på film. Lotten fall på en Barbie film som jag fastnat för tidigare under dagen. Anledningen till varför var helt enkelt att den hette Barbie och de tre musketörerna. Trots att jag var oerhört skeptisk och nästan avskydde den i början, så måste jag erkänna nu efter att ha sett den att den var ritkigt underhållande. Självfallet var den inte ens i närheten av De tre musketörerna och jag anser att det egentligen var ett stort skämt att ens försöka sig på något liknande.
Det enda som de gjort riktigt bra i filmen var att skapa en lite biroll i form av en katt. Han var oslagbart söt och riktigt rolig i mellanåt.
//Jenny

Niklas Wikegård

- kungen!

I år ska vi fan slå de äckliga kandickerna i finalen!

Falsk, patetisk, mesig, feg .. orkar inte ens lägga ner energi på det.
Denna dag var ganska så enformig, iaf till en början. Gick upp tidigt imorse för att åka till Farsta med mamma och köpa lite grejor. När man sedan kom hem började fixandet och trixandet. Kan meddela folket att det är riktigt jobbigt att ha två nära vänner som fyller år så tätt inpå varandra. Både för ekonomin och sinnet.
Efter ett par timmar frågade Jonna om jag ville följa med henne på presentjakt, då till Andreas. Tackade såklart ja eftersom man var i ett ganska stort behov av en paus från mina egna. Fick agera mentaltstöd i sökande, och dessutom slagpåse eftersom tydligen allt man gjorde idag inte passade fröken. Vi spred även lite glädje bland befolkningen i Farsta centrum eftersom folk vid flera tillfällen försökte skratta åt våra konversationer lite diskret. Presenten som inhandlades var jätte bra enligt mig, försökte inte avslöja för mycket nu. Men nu i efterhand efter ett visst påhopp från den snart fyllda 25-åringen så önskar jag verkligen att jag tvingat Jonna att köpa någon Arsenal grej till honom. Jag har ju ett par dagar på mig så kanske kan lyckas med en övertalning?

Efter denna händelse blev man bjuden hem till Jonna, en sak man inte tackar nej till. Det blev hemköpt middag. Sedan en massa flumm och skratt med systrarna. Måste säga att det verkligen märks att de är syskon eftersom båda två idag angrepp mig med personliga påhopp. Men, men ibland måste man få genomgå lite motstånd. Efter regn kommer sol!
//Jenny

Folk påstår att de har varit med om hel galna kvällar. Men det är få männsikor som varit med Jonna och Cindy under en vanlig kväll, och låt mig försäkra er om att det är så crazy så det finns inte ord som kan beskriva det.

Lördagen började med Walking with dinosaurs med Anton. Var riktigt roligt och häftigt att se, dock höll det på lite för länge. Efter det var det raka vägen hem och det började trixas lite grann. Runt fem tiden satt man i Jonnas rum och fick titta på medan hon förjävles försökte locka sitt hår. Efter mycket om och men fick hon lite skuldkänslor eftersom det enda jag hade att göra var att titta på henne och hennes desperata försök, så gullig som hon är fick man lyssna på en Halv Westlife låt som plåster på såren.
Efter det var det taxi för Jonnas del, medan jag mest agerade framsäte. Det blev inskjutsning in till slussen och sedan skulle vi ta oss till högdalen helt själva. Något som vi alla tre kan hålla med om det kunde gått mycket bättre. Men det sades i bilen, det är nog en kväll vi kommer komma ihåg länge. Efter närmare en timmes bilåkning och förvirring så var vi äntligen i Högdalen. Där det blev bowling i en timme, något som jag skulle vilja påstå mer såg ut som ett 60 minuters workout pass på Friskis och svettis.

När bowlingen äntligen var över, och måste nog skriva att vinnaren blev Jonna, så var det dags för mat. Donken var det självklara valet och likaså med drive in. På vägen ut blev Jonna helt upprymd av att se polisen köra mot enkelriktat in på parkeringen.
Fick sedan skjuts hem av Jonna, vilket var både ritkigt skönt och otroligt snällt av den lilla flickan. Börjar vänja mig vid att hon numera både är brunett och bilchafför.

Kan berätta att hela händelseförloppet var som en berg-och dalbana, då det var mils djupa dlar och höga toppar. Men det är alltid lika roligt att umgås med dem. En kväll med Jonna och Zindy är verkligen oslagbart.

Sitter just nu och kollar på mitt absoluta favorit Supernatural avsnitt. Jag vet att jag är en nörd, men jag är stolt över det och står för det. Hur som helst så är det inte The monster at the end of the book jag pratar om. Nej, det är The Rapture, det avsnittet som Misha Collins fullkomligt briljerar. Fattar inte hur en människa kan spela så sjukt bra som han. Får nästan gåshud bara när jag tänker på det. Däremot börjar hatet mot Sam komma tillbaka. Blir så förbannad.
//Jenny

Den här veckan är verkligen helt onödig för min del. I måndags hade jag en lektion, precis som vanligt. I tisdags skulle jag ha psykologi och matte, eftersom det var redovisning på svenskan och jag redan hade gjort den. På morgonen fick man reda att på psykologin så skulle det vara eget arbete, så på den dagen hade man också bara en lektion. Idag var det teori på idrotten, efter det håltimme och sedan religion då man efter halva lektionen fick gå hem eftersom det var grupparbete som gällde och vi delade upp arbetet. Imorron har jag också bara en lektion, vilket är matte. Och på fredag har jag som vanligt mina två lektioner.

Idag roade jag och Johanna oss genom att tapetsera om Karros skåp. Efter det åkte vi till Farsta där vi åt, vilket gjorde Johanna helt hyper. Fick sedan veta vad den lilla flickan drömde om inatt, och efter det hade jag helt plötsligt en fru. Livet är inte alltid en dans på rosor.
//Jenny

HAHAHAHAHA, hittade precis mina gamla knickers som jag hade på mig när jag var liten och sparkade boll. Otroligt nog så kommer jag fortfarande i dem. Helt sjukt hur snygg man var på den tiden. Dagen i skolan bestod utav en enda liten lektion, matematik. Där man inte blev något klokare. Åkte sedan hem och inte mer än att lämna alla saker innan man skulle vidare. Kom hem ett par timmar senare med en ny väska, klänning och sedan lite saker till Karins födelsedag. Känns så otroligt skönt när det enda som nu behövs göras innan nästa torsdag är bara att slå in skiten och sedan är den klar.

När jag sedan kom hem så skulle jag egentligen ha pluggat, men orkade inte. Så ägnade mig åt andra roliga saker. Tittar just nu på Liverpool – Lyon, skulle så mycket hellre se Alkmaar – Arsenal, men orkar inte leta efter en fungerande stream. Tyvärr så blir min och Johannas fest inte av nu under höstlovet. Alldeles för mycket trix här hemma som är igång just nu. Istället så blir det en ny satsning till jullovet. Hur som hlest så ska det bli av!
//Jenny

Du kommer ihåg?

Är nu äntligen hemma för idag efter en hel hektisk dag. Måste säga att jag nu i efterhand är riktigt stolt över att jag lyckades hinna med allt som skulle göras idag, plus lite till.
Dagen började med idrott då vi visade upp dansen för lärarna eftersom jag och Johanna inte ska vara med på danstävlingen. Det gick väl, okej. Efter det åkte vi till Farsta där vi åt, och gick runt och letade efter en vissa sak som användas till en viss persons present. Istället så kom vi båda på världens idé. För att inte avslöja för mycket så kan jag meddela så ska jga kort berätta att vi ska annordna en fest med ett väldigt specifikt tema som vi två iaf tycker är hur kul som helst. Efter trippen till Farsta var det dags för dagens andra lektion, vilket var religon då vi började informera folk om planerna. Efter det var det dags för mötet med handledaren, vilket gick hur bra som helst och likaså gick skrivandet av projektplanen. När jag precis skulle messa Cindy och meddela att jag hade slutat fick man sms från henne där man blev tillfrågad om man ville bli hämtad. Inte direkt en fråga som man tackar nej till. På vägen hem fick man namnet på en av sina läsare här på bloggen, vilket var helt otippat.

Väl hemma hos de två tokfiorna så började mattpluggande. Hoppas bara att man inte förvirrat Cracky ännu mer. Efter ett tag så ringde min kontakt som jag skulle möta, vilket gjorde att det blev snabba ryck hem för att äta och träffa kontaktpersonen. Innan man åkte hem blev man erbjuden hjälp med pluggande om Daniel Defoe, något som man heller inte kan tacka nej till. I bilen hem så slår det en att det även var fotboll idag. 
Så kanske en timme efter man lämnat Ahvander mansion så är man tillbaka igen, denna gång för att plugga svenska.  Är numera igenkänd där som Cindy's mattelärare. Blev lite plugg och sedan en massa flumm. Tyckte ärligt talat lite synd om JB som ett tag fick stå ut med mig och Crackys galenskaper. Har sagt det förut, och kommer säga det många gånger. De där systrarna är helt underbara! Fick sedna skjuts hem av JB, hon är verkligen bara för gullig. Sitter nu här och tänker tillbaka på dagen och kan inte låta bli att le.
Imorron lär det väl bli lika galet eftersom jag lovat att hjälpa JB med en film som ska göras. Verkar ha blivit våran grej att hjälpa varandra med vårt pluggande. Jag klagar inte, gör pluggande bara roligare. 
//Jenny  

Den här dagen har varit så uppdelat så det är helt sjukt. Hela vistelsen i skolan kändes bara så extremt fel så det fanns inte. Allra värst var svenska lektionen då jag verkligen insåg hur mycket jag hatar min svenska lärare. Lars-olof, Saied, bild-Antia och äckelHenrik, släng er i väggen. Ni är inte ens i närheten av svenskahäxan. När jag sedna kom hem fortsatte otur att förfölja mig. Vad gör man när allt går emot en då? Jo, jag tar iPoden, lyssnar på Brian McFadden på högsta volymen, vandrar över till mormor och morfar för att hämta äckelpapper till skrivaren och låter tankarna flöda helt fritt. När jag sedan kom hem kändes allt så mycket bättre.

Efter lite snabbpluggning så vandrade man hem till Cindy där man genast hamnade i den obekväma rollen som mattelärare. Jag har ju svårt med matten, och även om jag kan vissa tal så har jag sjukt svårt att lära ut. Hur som helst, blev jag jätte stolt när jag kunde flera tal. Blev också ännu stoltare över mig själv när jag lyckades komma ihåg hur man gjorde efter att ha läst och resonerat mig fram. Önskar att man kunde läsa om kursen så man kunde få bättre. Efter matten belv det en lite crusing i närområdet. Vi blev jagad av en våldtäcktsman, men tack vare Jonnas otroliga bilkörning så kom vi undan.
När man seden kom hem så bad jag pappa om hjälp på de tre tal vi inte klarat. Två av dem var busenkla när man väl fick de förklarat, och den tredje hade vi inte läst igenom, vilket var korkat eftersom jag kunde helt själv.
Så just nu är jag på sånt jväla bra humör för jag faktiskt kunde mattetalen! Vet inte riktigt om Cindy förstod mina förklaringar, får försöka igenom imorron. Vet inte egentligen om hon ens behöver dem, eftersom hon verkade fatta mer än mig. 
Hur som helst så jag är iaf jätte stolt över mig själv. Vilken underbar dag det ändå blev.
//Jenny

Fick en chock tidigare idag när Cracky från ingenstans frågade om jag kunde hjälpa henne med matte inför hennes prov på torsdag. Tänka sig att någon frågar mig om hjälp när det gäller matte. KUnde ju inte göra något annat än ställa upp. Hoppas bara att mina försäkringar om min inkopentent kom fram tillräckligt. Är fortfarande ganska chockad över det fortfarande. Hoppas att man åtminstoende kan få henne att förstå någonting imorron. Allra värst vore det om jag inte ens kommer ihåg hur man gör.

Sitter just nu och kollar på Berns. Betnér ägde sönder, men det klockrenaste skämtet går ändå till Fredrik Andersson som såg likheten mellan André Wiklund och Tore från FCZ. Har aldrig lagt märke till dem! Vilket även fick mig återigen att inse hur mycket jag saknar FCZ. Måste vara ett av de bästa programmen någonsin de senate tio åren. Så jävla underbart.
//Jenny

Realistiskt sätt så borde jag få ett G imorron på provet ... men den teorin har svikit mig många gånger tidigare.
Jag tycker verkligen synd om Lagerbäck. Jag har sagt i kanske ett halvår nu att jag vill att han ska avgå. Det ahr jag inte sagt för att jag anser att han är dålig, tvärtom. Han är en bra föbundskapten, men ingen människa kan vara bra på vad han gör hela tiden, någon gång gör vi alla misstag. Det senaste året har varit fylld av mindre floppar, och när de blir för många eller för stora så tappar folk tålamodet.
Så det jag hoppades på var att han skulle hinna avgå i tid innan nästan hela svenska folket började avsky honom och ville avsätta honom. Det är verkligen att synd hur folket kan glömma de bra stunderna med honom, de stunderna och ögonblicken då han presterat mer än det möjliga och väntade. Hur de istället kommer ihåg honom som mannen som total floppade. För visst var detta kval en enda stor flopp. Men det är inte en enda mans fel, utan det är hela lagets fel. Det är inte Lagerbäck som spelar och springer på plan, det är spelarna, och trots att han kanske coachar och ger ut fel uppgifter så bör ändå de spelarna som så många tidigare lyckats lyckas även en gång till, om det nu inte är så att bäst före datumet gått ut. Vilket det gjorde på flera av spelarna.
Nu när jag börjar spekulera dyker ännu fler argument upp i huvudet, för båda sidorna. Så för att korta ner detta så mycket som möjligt kan jag kort säga att diskussionen kan fortsätta i alla oändlighet.

Det jag hoppades på var att han skulle avgå innan han för alltid kommer bli förknippad med denna flopp. Att han skulle hinna avgå med lite heder, om man nu vill kalla det för det, istället för att nästan tvingas avgå. Att han skulle bli ihågkommen som mannen som förde Sverige vidare från dödens grupp, mannen som vann den där något historiska matchen mot Spanien hemma på Råsunda, och mannen som faktiskt tog oss till flera mästerskap i rad, och även lyckades ta oss vidare från grupperna. Han gjorde en hel del bra saker, som många nästan skulle klassats som omöjliga. Men inte kommer vi minnas honom från de stunderna inte.

I frågan om vem som ska ta över så tycker jag det är ganska självklart. Jörgen Lennartsson, är den självklara ersättaren om ni frågar mig. Vad det gäller spekulationerna om Hasse Backe eller Svennis så grips jag direkt av ett obehag. Backe verkar inte vara den typen av ledare, och Svennis anser jag att vi i Svergie ser upp till alldeles för mycket. Dessutom skulle han troligen bara skapa helt fel rubriker. Pia Sundhagen som ersättare kan man inte göra något annat än att skratta åt.
//Jenny

OMG!

Johanna erkände nyss att Supernatural är bra!

I put my faith in tomorrow, and try to sleep for a while.
Maybe a new day will follow, that'll make it all right.
Now when I feel so down and out, somehow you're still by my side.

And I hope, life is good where ever you are.
You will be, forever in my heart.
Where you couldn't hold on, I will try to be strong.
I just hope you belong, where ever you are.

If I had told you the right things, would it matter at all?
If I only knew you were standing, on the edge waiting to fall.
Oh, I would give just anything, to see your face, to hear your voice, just one more time.

Ibland tar sorgen, saknaden, ovissheten och skulden över, och allt bara brister. Jag skanar dig mer än vad jag någonsin saknat någon/något annat. Förlåt för allt, förlåt. Jag älskar dig.

Har precis ätit frukost, sitter nu och tittar på ett avsnitt av Sinbad. När det är slut så ska jag ätta igång med pluggandet. Usch, ser verkligen inte framemot det. Vad jag dock ser framemot är matchen ikväll. Försöker övertala mamma och pappa at vi ska bjuda hit mormor och morfar, blir alltid roligare så.
Sitter som sagt och tittar på Sinbad just nu, med en pago bredvid mig och myskläderna på, vilket betyder kjol, tjocka strumpbyxor och benvärmare. Älskar verkligen det!
Pago har nu blivit den nya favorit drycken, efter cola såklart, inget kommer någonnsin kunna gå om cola. Nu ska man väl inte fortsätta babbla på här.
//Jenny

Trots att jag visste exakt hur det skulle sluta så kunde jag inte låta bli att berörs så mycket så man fick rysningar och gåshud. Dessutom fick jag kämpa för att tårarna inte skulle bröja rinna. Usch,vad jag hatar och älskar sånna filmer/serier!

En helt värdelös dag i skolan en dag. Då man bl.a. påmindes om hur det var att spela fotboll, knät fucked sig igen. Riktigt rejält. Så när man seden kom hem och började inse att det inte skulle vara så bra att gå ut. Så blev tvungen att ställa in det. Så istället blir det en lugn hemma kväll.

Såg sedan det nya Supernatural avsnittet. Precis som förväntat var det riktigt dåligt, om inte det sämst så var de det näst sämsta avsnittet någonsin. Det enda roliga under det var när House of Wax togs upp. Tittade sedan på de sista Prison break avsnittet. Börjar tröttna riktigt rejält på den här skiten, de slänger in så många tvister så det bara blir jobbigt. Fattar inte heller visten med att låta alla komma tillbaka. Väntar nu bara på att pappan ska komma tillbaka och det kommer fram att han egentligen inte dog, och de begravde hans dubbelgångare. Och när de ändå håller på kan väl Brad komma tillbaka också?Fattar inte heller hur Lincoln lyckats överleva så länge när Michael dör inom en halvtimme. Men, men det är väl bara att acceptera. Är också så grymt sur över hur de hela tiden kan låta Sucre hamna i skiten. Blir tårögd varenda jävla gång. Hoppas bara att Michael får reda på att Sara är gravid, annars är det verkligen riktigt skit serie.
//Jenny

Torsdagar är verkligen hemska. Glömmer alltid bort att jag slutar och kommer hem sent, vilket gör att matteräkningen alltid går åt helvete. Klarade dock räkna de två sista talen själv, vilket gjorde mig glad. Sitter nu och tittar på  Prison break. Har nu fyra avsnitt kvar, så saker och ting börjar lösa sig. Morgondagens tomma planering löste sig idag när Jonna frågade om jag ville följa med på ut krogen. Tackade såklart ja. Senare på kvällen fastslågs det att Johanna också skulle följa med. Så har jag fattat rätt så blir vi ett gasnka så stort gäng. Så blir lite halvstressigt hem imorron för att fixa sig och så.

Har även äntligen fått reda på när Rohie ska ha sin skiva. Ska bli riktigt skoj, ska föra in den i almanackan snart. Har egentligen inget mer att skriva nu så det känns ju bara onödigt att babbla på här.
//Jenny

Har lovat en nära och väldigt kär vän till mig att dokumentera och föreviga denna dag och storlagna händelse här på internet, i min blogg. Imorse fick jag ett telefonsamtal från ett oigenkänligt nummer. Hade mina aningar om vem det kunde vara, vilket var rätt. Men hade verkligen ingen aning om vad meningen bakom detta telefonsamtal var ...
Det hela började med att jag kom ut från duschen och upptäckte att jag hade två missade samtal. Så skickade iväg ett litet sms och frågade vad det var som stod på. Inom loppet av en minut ringde mobilen och man svarade. Responsen man fick tillbaka var ett "Hej" och genast kände jag igen den välbekanta och mycket älskvärda rösten. Det var mycket väl Jonna, som jag hade misstänkt. Hon fortsatte sedan med den retoriska frågan "Gissa vem som har körkort nu." För någon sekund så stängde hjärnan ut allt annat som jag hållit på med eller tänkt på och jag sökte frebilt efter ett svar. Hjärnan arbetade på högvarv, bilder av folk flög runt i huvudet samtidigt som den sorterade upp dem i olika kategorier. Allt detta skedde under en och samma sekund, men sedan blev allt så klart. Jag överrumplades av en våg av stolthet, återigen pga. Jonna. Min kära vän Jonna Ahvander fick idag den 6 oktober körkort! Är så stolt och glad för hennes skull. Snacka om att vi ska leka taxi! Men måste tillägga att jag är lite sur över att jag inte fick reda på uppkörningen innan.



GRATTIS JONNA!

There's something in the way, cause' I can't breathe.
Something in the way, cause' I can't see.
I guess I will just stay like this and bleed.

Det är riktigt katastrofalt sorligt och patetiskt. Sverige har två stora NHL lag i stockholm som ska inleda sin NHL säsong här, idag, live i globen. För mig är det en så simpelt självklart att Sverige's och hela världens hockey kung ska kommentera detta. Men Niklas Wikegård kommer inte göra det. Han kommer varken vara kommentator eller ens sitta med i studion i pausen. DET ÄR SKAMLIGT OCH SORLIGT! Jag hade inte ens tänkt titta på matchen, men är ändå djupt upprörd. Hur fan hade man tänkt att det ska gå ihop?
I min värld så existerar inte det, det är helt fysikst omöjligt och helt otänktbart. Dte är t.o.m. förbjudet att ens tänka så.

"It's okay, I just wait here"

Idag var det förtsa och sista gången jag går över ängen på väg hem, snacka om panik. Vilket jag även fick uppleva imorse då man kom till skolan fme minuter innan lektionen börjar och då får man reda på det som skulle ha gjorts i tisdags skulle göras idag, och självklart har inte jag gjort ett skit på det. Så fick skriva ihop det lite snabbt och sedan skämma ut mig för några i klassen.
Efter psykologin var det dags för den långa och älskade rasten. Lunch och kort blev det. Vilket var hur kul som helst eftersom jag och Karro kom på ett sånt grymt system! Sedan insåg vi alla hur onödigt den rasten varit eftersom mattelektionen var helt bortkasad med tid.

På vägen hem klev Cracky på i Farsta strand, men inte såg hon mig inte. Är jag verkligen så tråkig och alldagligt? Gråter nästan en tår. På vägen hem, efter den traumatiska tiden på ängen så kom jag kom på dne perfekta spelningslistan. Man börjar med Cervello- stay and bleed, blir på lite fåligt humör och låter tankarna flyta iväg på helt oönskat vatten. Efter det dansar man i huvudet till ett funked up beat, med andra ord, Twisted. Och som grädde på moset blir det Get away efter det. Längre än så har jag inte kommit.
Nu är det dags för dne heligaste stunden under hela veckan. Nämligen Supernatural!
//Jenny

Fick för ett litet tag sedan flashbacks från den tiden då jag kallades för Lillen. Kommer så väl ihåg när Hanna och jag sprang på uppvärmningen och pratade om Ludde och sedan föll allt som det gjorde. Det var jag och Danni som bildade backparet, Lillen och Jätten, sedna hade vi lagets motor Heli på mittfältet. Vilke tider!
Har nu betsämt mig för att se Prison break säsong 3 och 4. Egentligen är jag bara intresserad av att mse den sista. Men eftersom jag blir helt lost bara om man missat tio minuter av ett avsnitt så skulle jag väl virra runt på mars om jag inte såg den tredje. Vill se om serien är som de flesta säger, "Det bästa de någonsin sett". Vilket jag redan vet inte stämmer eftersom Supernatural är det bästa som någonsin setts! Skulle inte förvåna mig om mina ögon råkade ut för samma sak som Pamela en dag när jag ser på det.

Igår såg jag på Efterlyst, vilket fick mig att inse att det verkligen måste vara det mest intressanta och vettigaste programmet som finns. Såg även på en sjukt rolig och intressant dokumentär, har aldrig skrattat åt så mycket åt en dokumentär tidigare. Det handlade om David Smith som under hela sitt liv varit överviktigt (skrattade inte då, det roliga kom efter halva dokumentären). Han vägde vid en tidpunkt över 285 kg. Det var efter hans mammas död som han insåg att måste gå ner, så han tog kontakt med en fitness tränare och sju år senare var de bästa vänner och David vägde straxt under 100 kg. Helt sjukt, man fattade verkligen inte att det var samma kille. Sedan hände en hel andra saker under tiden som fick mig att gråta, hemska saker.
Den andra halvan var dock mycket roligare. Nu ville killen skaffa sin allra första flickvän, så han skulle gå på speeddating. Under hans första kyss råkade han kyssa tjejen på ögat/kinden, han var oskuld, kunde inte prata med tjejer överhuvudtaget, och det var så kul! Satt och asgarvade åt honom. Rekomenderar den dokumentären verkligen!
//Jenny