28: Mars 2005

Är det datumet som aldrig kommer glömma! var så skakis. Var så glad och förväntansfull att det känndes som jag kunde spy. Kommer ihåg när vi åkte dit. När jag sa att Westlife var där inne i globen, och du sa till mig att hålla käften. Kommer ihåg hur det var dagarna innan. Hur jag inte kunde tänka på det för att vara nära att svimma... För jag fick den dära känslan i magen, känslan av total glädje. Och när jag helt plötsiligt förstod att jag skulle vara midre än 50 meter ifrån dom! 50 meter ifrån Westlife! Hehe.. Satt minst i tio min och bara tänkte på det.. drömmde mig bort... Hade så stora förväntingar när vi kom dit.. Och när vi satt där inne vill jag att det bara skulle börja.. Och när Dahni sjäng önskade jag att jag kunde spola fram tiden. Och när man såg er på skärmarna, så stod mitt hjärta stilla, det kändes som tiden stod stilla. Och så helt plötsligt kom ni ut genom gången under oss. Gud, den känslan går inte att beskriva! Det var som att allt släppte, men ändå fanns kvar. När ni gick runt. Och efter en timma ungefär så slog det mig, det var verkligen Westlife som stod där och sjöng. Det var ingen DVD eller video, utan det var verkligen ni! När jag tänker tillbaks på det idag blir jag skakis. Det var helt undebart. Har aldrig längtat tillbkas till en tid som jag längtar tillbaks till den konserten. Ni sjöng så underbart, började gråta när ni sjöng Unbreakable. Det var helt underbart! Det går inte att beskriva.
I'm gonna take this moment and make it last forever.

Hon hjälper sina vänner till 100%, dom som har det svårt.
Dom som är ledsna, dom som har ett brustet hjärta.
Dom som behöver råd till den och den situationen.
Hon bryr sig om alla, till och med dom,
som hon inte tycker så mycket om.
Hon försöker prata med alla som är ledsna.
Hon vill inte att någon ska må dåligt.
När någon mår dåligt , vill hon allt för att personen ska bli lite glad igen.
Hon har ställt upp för så många, och hjälpt så många, det är i alla fall vad denna flicka har fått höra.
Hon är ganska stolt över sig själv.
Att hon kunnat göra så många negativa situationer en aning positiva.
Hon frågar alla hur dom mår, just för att ingen ska behöva må dåligt.
Men vad händer om flickan bryter ihop?
Vad händer om flickan behöver hjälp med sina egna problem?
Ingen ser, för hon är ju flickan som tar hand om alla situationer på ett bra sätt.
Hon klarar sig, och det gör hon för det mesta också.
Men dom stunder hon inte gör det då?
Hon har lärt sig det nu. Hon är ju den, som vet precis vad hon vill göra med sitt liv.
Gå ut med bra betyg, komma in där hon vill.
Men hon är inte alltid så säker. Hon vet inte alltid vad hon ska göra.
Denna flicka kan faktiskt vara osäker. Hon kan vara ledsen och behöva stöd.
Det finns dom som säger att dom ställer upp i alla lägen.
Dom som verkligen menar det dom säger, Dom är få, men dom finns.
Men det är inte alltid dom ser.
Varför vet hon inte. Ibland så undrar hon varför.
Ibland så får hon trösta sig själv. Eller det händer rätt så ofta.
För det är sällan någon finns där, det är sällan någon ser.
Att hon inte mår så bra som hon verkar göra.