It's those little looks you throw at me that always bring me to my knees

2011-03-13 @ 22:30:17

Enligt Johanna skulle jag ha blivit mördad inatt av min stalker. Snäll som hon var lät hon mig även bekanta mig med ljudeffekterna så jag inte skulle bli så rädd. Tydligen så hade han andra planer eftersom han aldrig dök upp, vad jag vet iaf. Jag lever ju, så man kan alltid hoppas att man slapp ett besök. Vad det gäller mardrömmarna jag trodde jag skulle få efter gårdagens The walking dead så minns jag dem ej. Var faktiskt riktigt länge sedan jag sov så gott jag som gjorde inatt. Vaknade inte upp en enda gång och kände mig helt utvilad när klockan ringde imorse. Tog dock en rejäl sovmorgon istället för att hoppa upp och skriva onsdagens redovisning.

 

Kvällens och Djurgårdens räddare

 

Vi skulle träffas en timme innan föreläsningen och kämpa med grupparbetet, men eftersom vi är så ambitiösa så behövdes inte all tid. Istället gick vi till arom där jag och Sandra gjorde något riktigt busigt vi drömt om länge. Vi köpte varsin bakelse och smaskade i oss dem. Nu väntar man på maten efter det ska jag försöka skriva några till rader på redovisningen. Sedan är det hockey som gäller, eftersom jag är synsk så vet jag redan slutresultatet vilket kommer göra mig 250 kronor rikare.
//Jenny

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback