Jag hatar verkligen när man ser skådespelare som har en stor roll i en av de serier man följer i ett helt annat sammanhang än just den serien. Som t.ex. Jared Padalecki i House of Wax eller Gilmore gilrs, David Boreanza i Bones, Kurt Feller som brukar dyka upp lite vart som helst samt Jeffrey Dean Morgan. Igår var det Mark Sheppard som dök upp i Chuck, vilket höll på att irritera skiten ur mig. Det är inte okej, ser dem bara i en enda roll och därför funkar inget annat.

Blev inget gym idag. Istället fick man ta smällen och höra två riktigt hemska saker som inträffat den senaste tiden. Även om det inte finns något komiskt i det hela så är det lustigt på ett läskigt vis att något sådant sker och att det sker två gånger om i min närhet. Men nu över till helt andra saker. Jag har aldrig riktigt förstått varför folk klagar så vitt och brett så fort sl misslyckas med bussar eller tåg. Men idag rann det hela över. Har under de senaste gångerna jag ska ta mig från Södertörn fått stått och väntat på bussjävlen, och nu pratar vi inte om 5 – 10 minuters väntan som en del kan klaga på. Nej varje gång har varit över 30 minuters väntan. Jag kan förstå att det är halt ute och därför svårt för bussarna att komma fram. Men när 3-4 bussar av alla andra linjer (eller vad det nu heter när man pratar om bussar) har passerat en så börjar man känna sig ganska dum och temperamentet tar över. Dessutom blir det alltid så vid de tider då bussarna normalt vis alltid är överfulla utan förseningar, vilket även är samma tid så magen börjar skrika. Vilket folk som känner mig vet inte är det bästa tillfället att reta upp mig vid. Life sucks sometimes, nu ska man ut på promenix med Jonna och Cindy.

//Jenny