Jag säger bara en sak, CYPERN!
Min vanliga otur gjorde att vi tvingades lämna in datorn ändå. Jippie! Fick dock försäkringen att ”Kunden blir aldrig lidande”. Jag undrar verkligen vad Computer Citys definition av lidande egentligen är. Får leva utan min kära Harry Potter i 2-3 veckor, om den tiden passerar utan ett kärt återseende ska jag seriöst överväga pappas något oseriösa förslag. Är just nu mest sur över att allt jag sparat det senaste året försvunnit. Men man får väl börja om från början, har ju ändå inte direkt varit ett sådant år jag sparat saker jag så hjärtligt vill minnas.

Väntar nu på att pappa ska ha klippt klart gräset, då är det dags att börja fibbla med förrätten jag lovat att stå för idag. Efter et blir det grillat och sedan ska jag fibbla lite med efterrätten. Mumsigt! Finns egentligen inte så mycket mer skoj att berätta. Balen som var i fredags var helt okej. Blev en hel del blickar mellan Johanna och mig, en hel del skratt åt de sakerna lärarna hade hittat på och sedan började kökspersonalen gråta när vi tackade dem. Dessutom var det riktigt god mat, så det var nog mer lyckat än okej.
Men nu blir det någon annan sysselsättning.
//Jenny