Jag betsämde nyss för att jag nu är frisk. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag faktiskt att jag har några få baciller kvar någonstans i kroppen, men ska inte låtsas om dem. Om jag inte vet om dem, så existerar de inte! Det enda problemet man har nu, förutom en massa plugg, är min strejkande rumpa. Annars är väl livet som vanligt, dagarna flyger förbi som en berg-och dalbana och Cindy knarkar på ... Life is just too good.

Var självfallet vaken inatt och tittade på curlingfinalen. Lyckades dock somna någon gång i sjunde omgången, men vaknade sedan så passande när det var tre stenar kvar av tioende omgången. Upptäckte sedan under dagen hur jag i min trötthet missat helt och hållet dramatiken i tioende.

Ska snart krypa ner i sängen och sova, är ganska trött. Ska dessutom ägna morgondagen åt plugg. Skulle egentligen ha svarat på alla instuderingsfrågor under söndagen, men sjukdomen sade nej. Så den deadline:en har jag skjutit upp tills på tisdag. Ser verkligen inte framemot att krångla med religionen. Men morgondagen bjuder även på positiva saker. Det är nämligen den 28 februari imorron. Vilket betyder att Crackys gymkort går ut, och efter det är planerna att skaffa simkort med systrarna och börja simma en gång i veckan. Har längtat!
//Jenny