Åkte sedan hem till Karin där jag berättade historien så många gånger att jag tappade räkningen efter första halvtimmen. I stort sätt nästan alla på hennes msn fick även reda på det, inte för någon verkade fatta innebörden. Men alla vet det iaf. Sedan skedde allt det vanliga som sker med Karin som sällskap. I slutet blev det även en massa Brian lyssnande. Känns som hela kvällen ägnades åt mig nu när jag tänker efter och ber verkligen om ursäkt för det. Men man kan nog säga att dagen var ganska speciell. Gick på ett lyckorus hela tiden där. Något som jag fortfarande gör, men något kontrollerat denna nu.

När pappa väl kom och hämtade blev jag jätte glad. Inte för att det betydde att tiden med Karin var över, det var lite sorligt. Utan det betydde bara att man fick berätta om allt igen och det minst lika kul om inte roligare. Fick återberätta det sedan igen när man kom hem och mamma tvingat sig själv att vara vaken just för att höra min berättelse.

Ska nu försöka varva ner så jag någon gång kommer kunna somna inatt.

//Jenny