Fortfarande helt mållös
TACK ÅTERIGEN KARRO!
När man äntligen vaknat imorse tog det inte lång tid innan man togs tillbaka till gårdagen och ett stort leende spred sig över hela ansiktet. Är fortfarande i chock, eller vad man nu ska kalla det. Försöker inte tänka på det så mycket, men det undermedvetna vägrar att lägga saker och ting åt sidan.
Som jag sa till Karro igår kväll, har bara lust att spola tillbaka tiden och hamna där igen. Då skulle vi prata mer med dem, som jag skulle kunna få ur mig något mer. Det är ju inte vårt problem utan alla andras, right?
Nej, idag är det verkligen back to the reality.
Idag ska jag försöka börja med samhällen, eller jag måste börja med den. Men innan det ska det bli lite frukost och sånt. Känner mig inte speciellt hungrig, men vet att jag borde vara det. Så det är väl lika bra att leta upp något att äta.
Nej, nu måste jag bli sysselsatt med något.
//Jenny