Ibland så känns livet bara så underbart, utan någon direkt anledning. Fast egentligen är de där, men troligen så små och många, så man inte lägger märke till dem. Just nu är en sådan situation. Har egentligen jätte mycket plugg att göra, men ändå känns livet helt perfekt.
Skulle egentligen på träningen idag. Men eftersom det är så kallt ute och det är uteträning, så skippar jag den. Kände bara under den korta stunden jag gick hem att jag inte är helt frisk ännu, ja Schalle, jag är aldrig fullt frisk.

Ska nänma lite kort de speciella sakerna som skedde i skolan idag.
Idag så fortsatte den sjuka sysselsättningen som vi på senare tid har fastnat för, dra dåliga ordvitsar om Sam. Här om dagen dök det upp en som "Vad är en Sam?" "Ensam." Idag fortsatte Anna efter att jag berättat för Carro om en viss Sam som är väldigt snäll och vill hjälpa flickor i nöd. "Ja, han är hjälpsam" sa Anna. Herregud, börjar känna mig som Karin nu. :/
Sedan gjorde vi klart för oss att min och Annas relation bara går framåt. Idag gjorde jag det offentligt att hon är lite snäll, söt och att jag tycker om henne lite grann.
På latinen så gjorde vi i stort sätt ingenting. Vi satt och snackade om andra saker... (a) Elenore och Mickis ritade i mitt block, inte så ovanligt ... men vad de ritade var lite speciellt.
Vi fick också reda på att Gunnar, våra historielärare, fått en hjärtinfarkt. Riktigt hemskt. :/

Längtar till morgondagen. Den kommer vara ännu underbarare. Det börjar med en inställd historielektion, vilket betyder att jag börjar med spanska 10:40. Eftersom Annie, svenska läraren, har varit hemma med sjukt barn i två dagar så hoppas alla i klassen på att hon kommer vara det imorron med. Vilket kommer isf betyda att vi bara har en lektion, eftersom vi inte har någon fysik imorron. Älskar B-veckor!

Förlåt Schalle, kände mig riktigt taskig efter vi avslutat samtalet idag. Men själsfrände, du vet att jag jag älskar dig. hoppas jag.