Ska nu försöka skriva om det dära inlägget som försvann spårlöst för några timmar sedan. Är fortfarande arg för det. Ska innan jag börjar skriva varna er alla för att det hände en del under denna dag, vilket kommer göra inlägget långt. Om någon känner sig glömd eller mindre omtalad så tar inte åt er, skulle jätte gärna skriva mer utförligt men det skulle bli alldeles för jobbig och tråkigt att läsa.

Dagen började egentligen på spanskan som var precis som vanligt, oerhört rolig och mysig. Med rätt personer kan allt bli roligt! Precis som vanligt så var vi inte i datorsalen, det blir alltid så de dagarna man kommer ihåg att vi egentligen ska vara där.

Efter spanskan hade jag det omtalade matteprovet. Har under hela veckan spenderat minst två timmar per dag över den dära jävla matteboken. Vilket verkat lönat sig eftersom det kändes rätt så bra efter provet. Känns bra bättre och bättre ju mer jag tänker på det. Eftersom vi inte behövde återvända till våran lektion efter provet så hängde jag med Karro och Sinem. Det var jätte roligt, fick reda på en hel del saker om dem och deras liv och det blev en hel del skratt. De är verkligen härliga de dära två. Både var för sig och tillsammans. De är så söta tillsammans verkligen, som ett gift gammalt par, ta det som en komplimang. Önskar verkligen att jag hade en sådan vänskap med någon vän som de har.

Jag kan säga att jag hade ont i mungiporna när jag in på fysiklektionen. Ja, den lektionen var också jätte mysig. Jag, Challe och Namtal satte oss i cafeterian och pluggade. Samtidigt som jag och Challe smaskade i oss dagens erbjudande, en kladdkaka och varm choklad med grädde.

Efter fysiken hade vi cplatin. Under denna lektion skedde två saker som jag verkligen kommer ihåg. Det ena hände precis i början av lektionen. Jag råkade komma för sent ungefär fem minuter. När jag öppnade dörren och klev in i klassrummet var det första jag såg Mickis som satt på sin stol med världens uttråkade blick, hon tittade upp på mig och något i stil med "Gud" och man såg lättnaden i ansiktsuttrycket. Hon satt nämligen helt själv stackare. När det sedan var meningen att vi skulle ha kommit in i latintänkande, som man någonsin gör det, så började vi tjejer som vanligt är lite segare än de andra med att komma igång med arbetet att prata. Ska nog inte gå in på vad samtalet handlade om idag. Men när jag väl kände att även jag skulle bli aktiv i konversationen så sa jag "man känner sig lite busig då." Både Mickis och Eleonore började då asgarva. Jag vill verkligen inte skryta, men jag har aldrig någonsin sett Mickis garva så mycket, och när den tjejen skrattar så skrattar hon.

Sedan var skoldagen slut och jag åkte till Farsta med Schalle. Fast hon kunde inte stanna mer än tio minuter där, men det är alltid lika kul att umgås med henne. Köpte de sakerna som jag skulle köpa, minus en tröja. De tröjorna som jag skulle titta på var så fula. Men jag hittade fyra andra som jag vill ha, men bestämde mig för att det krävdes smakråd för att veta vilka som skulle köpas.

När jag väl hade kollat klart på allt ringde jag pappa och bad honom att hämta mig på vägen hem. Vilket han också gjorde, men han kom lite senare än vad han sagt. Så jag fick stå ute i den kalla blåsten, vilket fick mig att fundera över hur jävla korkad man kan vara. Har varje morgon i flera veckor nu tänkte "ikväll måste jag smörja in kinderna", men sedan när kvällen kommer så glömmer jag bort det totalt och nästa morgon är det samma visa igen.

Beslutade mig även för att nästa tisdag så ska jag ta tag i Hannas krage och hon i min och sedan ska vi dra varandra till träningen. Om jag nu ska börja så måste jag ju börja snart, annars är det ingen ide. Dessutom kommer jag bli tvungen att förklara mig för Micke på söndag, usch.

Nu är det dags för mig att avsluta detta inlägg. Blev lite långt ...     IBM, man.