Klockan är nu kavrt i fyra, och egentligen slutar jag inte förens om en kvart. =) Som vanligt så ska Jenny nu skriva lite om Prison break, men jag ska vara ärlig. Jag orkar itne skriva så mycket eller jag orkar iaf inte tänka så mycket som jag brukar när jag reflekterar över gårdagens avsnitt. Vad ska man säga om det? Precis som jag sa, så slutade det spännande och det är just därför jag inte vill prata om det egentligen. Det gör mig bara galen och frustrerad av nyfikenhet. Ska väl iaf nämna att jag tycker synd om Alex och den dära killen på Sona, vad han nu heter. Han som gillar basket, det var också synd om hans pappa. Fy fan vad hemskt asså. Den dära Withsler kan gå och dra något gammalt över sig, det är precis sånna som han som är blåbärssoppa! Varför ska alla börja bråka med varandra? Varför kan inte alla bara vara vänner och krama varandra? Vraför ska dom hela tiden bråka och gå bakom ryggen på varandra? Varför ska Michael att börja bråka med Lincoln, vad är meningen med det? Dom ska ju hänga ihop, herregud vilken nörd jag är. Nej, nu ska man prata om annat...

HAHAHAHA, kollar just nu på Björn Gustafsson. Man kan inte få nog av hans skämt, dom är så klockrena!

"1942... 40... 47... 1947... 1948" 
"Borås"
"Vart man ska hänga, vart man ska käka, hon vet vad som är topnotch"

"Pratar du med mig eller pratar du med en elefant?"
Så klockren asså.

Lisa, du kan sluta ställa den frågan. Jag lovar, den dagen jag prata med honom kommer du vara den första som får reda på det. Dessutom kommer du aldrig få bli av med den kunskapen, för jag kommer tjata om det i flera månader efter. Jag kan lova dig också att den dagen aldrig kommer ske, för jag vågar inte. Jag tänker inte heller lära känna honom. Låt mig säga såhär, det finns vissa som bara ska ... finnas där. HAHAHA. (a)
Ska plugga spanska nu, har prov imorron. =/ WOSHA.