En promenad ute i naturen med en av ens bästa vänner och lite tjejsnack kan verkligen få en att må bra. Började promenaden med att vandra mot Jonna.  Om jag hade vetat hur halt det var ute hade jag letat upp Dannes gamla fotbollsskor med platinadobbar eller ett par skridskor. Promenaden var jobbig, men härlig. Helt sjukt hur man helt plötsligt från ingenstans kan lära känna sig själv mycket bättre. Efter det gick vi hem till mig där vi tittade på Hellner och de andra svenskarna medan vi nördade sly. Till Cindys besvikelse började vi spela på hennes favoritvärldar, de världarna som jag egentligen inte fick spela utan henne på men så busiga är vi. Nu har Jonna precis lämnat mig och helt plötsligt känner man sig fruktansvärt ensam igen.

Don't cry for me lilla Tina

Är just nu riktigt trött. Det kan beror på den ganska så påfrestande promenaden, sömnbristen inatt, månadens tid, hungern eller helt enkelt glädjeruset jag nyss gjorde runt hela huset efter nyheten om Liverpool. Skuttade runt i huset och berättade glatt för både mor och far varför Liverpool är ett bra lag.

Eftersom Jonna håller sig uppdaterad om mitt liv via min blogg ska jag nu berätta kvällens tänkta upplägg. Ska äta så fort som det är möjligt ska sedan sega och möjligtvis försöka mig på en damsugning. Sedan blir det dusch och uppladdning för sängen. Big brother och för första gången på tre veckor ska det bli en The walking dead fri vecka. Usch, ska verkligen inte begå misstaget att kolla på det programmet.
//Jenny