När det kommer till spindlar är jag inte som de flesta andra tjejer. Nu ska jag inte dra alla över kant utan får nog ändra mig till de flesta tjejer jag känner. Jag har inga större problem med dem och börjar inte skrika så fort jag ser någon. Dock kan jag bli en aningen paralyserad då jag ser en feting krypa runt i mitt rum, för i mitt rum får inga oinbjudna gäster befinna sig. Nej, jag har problem med ormar. Jag kan inte påstå att jag har en ormfobi, för det är en väldigt tung term som inte ska slängas runt hur som helst. Jag ogillar dem starkt. De har en sådan äcklig och vidrig slingrande kropp som är helt enkelt motbjudande på alla sett och vis, för att inte tala om det typiska ormmönstret som jag inte heller tål. Detta är en rädsla som jag vill påpeka är biologisk och något som varenda varelse i människo- och apsläktet är rädda för. Så det gör mig bara mer normal, vilket är en liten tröst för min del.

Sedan jag såg Seven pounds har jag plågats av en fråga, Vilket är världens giftigaste djur? Jag vet att jag har fått det berättat för mig tidigare och har för mig att det kom som en liten chock. Pappa gissade på en havsorm och jag på en skorpion. Jag skulle gärna vilja ha svar på den frågan, problemet är bara att jag inte vågar söka på det. Är för rädd för de eventuella bilderna som lär dyka upp på varenda sida man klicka in på. Då jag aldrig riktigt kan lita på om jag kommer kunna hantera synen av ormar eller inte. Dock har Cindy på senare tid varit oerhört stöttande vad det gäller min rädsla, tror hon hoppas på något form av mirakel. Hon har iaf lovat mig att ta hand om när vi två förvandlas till ormar i vårt nästa liv.
//Jenny