Som sagt, allt går bra just nu. Förutom en liten sak som tynger ner en oerhört mycket. Dock finner man tröst hos Emma, vi har dessutom beslutat oss för att skapa en stödgrupp för alla andra flickor som känner likadant. På onsdag blir, som bekant, Turkiet med Cindy. En hel vecka långt bort från allt. Sedan kommer man hem till vad som verkar vara en kanonutgång. Helgen efter det blir det den mycket efterlängtade släktträffen på Blidö. Sedan blir det London med far och bror 19 – 21 augusti med Arsenal i står fokus.

Idag flöt allt på precis som det skulle. Ska inte recensera filmen, har ingen titel för sådant och tänker inte förvandla detta till en filmblogg. Istället ska jag berätta den tanken jag hade genom hela filmen: Sen när började robotar blöda? Dagen gav även mig och Johanna en försmak på framtiden. Emma verkar genom gå en svår tid då hon tar till regression som hjälp. Hon har under de senaste dagarna betett sig som ett barn och idag diskuterades inköp av sele och barnvagn. För att inte tala om chocken hon fick när hon insåg att det krävs en kille för att hennes barn som hon redan har döpt ska kunna födas. Nej, nu ska jag återgå till SNL med Alec Baldwin.
//Jenny