All things come to those who wait,
sometimes they just come too late.

Jag älskar verkligen pappas kommentar igår när han skulle hjälpa mig med uppgiften. Han skulle läsa igenom och se till så det inte var några större missar med språket eller innehållet. Efter att han har läst den frågar han om jag hade skrivit det på första sidan. Ja, svarade jag och han fortsatte imponerande med att berömma mig för de fina ordvalen och språket överhuvudtaget. Lite generat svarar jag att det endast var teorier och det på andra sidan bestod utav åsikter och egna funderingar. Svaret då blev: Ja, jag märkte att du blev lite trött mot slutet. Men man får väl helt enkelt nöja sig med det lilla. Skönt nog så blev grupparbetet helt godkänt när det skumlästes idag och likaväl min individuella uppgift, så ska inte lägga ner mer tid på dem sakerna nu.

Imorron ska jag följa med lilla Johanna till blodcentralen och mobba henne när hon får den lysande klisterlappen med de två stora bokstäverna NY. Sedan ska man väl börja läsa lite grann inför tentan, tredje gången gillt? Ska inte börja med sådana tråkigheter idag. Nej, idag är det DW och mys framför fönstret med tända ljus och blicken fäst ut mot snöstormen som gäller.

//Jenny