på picknik i Göteborg

2009-06-21 @ 20:21:21

HAHAHAHA, detta kallar jag för ett långt inlägg.

En tripp till Göteborg under lite mer än 24 timmar var det som skedde under årets midsommar. Om man ska vara ärlig var vitselsen i Göteborg ganska exakt 24 timmar, men nu räknar vi de timmar man inte var i Stockholm, eller Sverige som jag har haft en tendens att säga de senaste dagarna. Resan bjöd på två förälskelser. Den ena större än den andra.
Ska varna för ett långt och utdraget inlägg, men ska försöka fatta mig kort.


Torsdagen började med matte med Johanna. Ganska så tråkigt och ingen större koncentration ägnades åt matten eller Gustaf. Tankarna var redan i Göteborg och U-21. Blev hämtad av far, var bara raka spåret hem, packa det sista och slänga i sig mat. Fick sedan skjuts till tåget av Danne, den halvtimmen som skulle spenderas där tog lång tid. Men till slut så kom tåget, efter att vi nästan lyckats hoppa på ett till Malmö så satt vi äntligen på rätt tåg och vi var på väg. Vägen dit tog inte så värst lång tid. Hamnade framför några killar som satt och drack och babblade på om en massa saker, så satt den största delen och lyssnade på dem.

Väl framme i Göteborg var det bara att korsa en väg samt ett torg och sedan stod man utanför hotellet. När vi gick över torget slog tanken mig att något landslag kanske bodde på vårt hotell, men den tanken slogs bort nästan lika fort som den dykt upp. När vi väl stod vid hotellet lade man märke till att utanför stod det fem flaggstänger med 4 av hotellets flaggor och en med Spaniens. Inte brydde man sig så mycket om det.

Efter att vi överraskats över det fina hotellet och att mamma faktiskt vågade åka hissen så gav vi oss ut på stan för att hitta någonstans att äta. Som vanligt sprang vi runt i en evighet innan vi hitta ett ställe som godkändes av alla. I väntan på maten gick Tobias Hysén förbi, men hann bara se hans rygg eftersom pappa ville vara diskret.


När vi sedan återvände till hotellet så såg vi på långt håll en stor blå buss stå precis utanför det, och sedan en massa folk. När vi närmade oss bussen såg vi en lapp där det stod något om U-21. Trodde i en hast att det var en sådan buss som kör folk till hotell och matcher som brukar gå lite vart som helst i vårt avlånga land. Men när vi klev innanför dörrarna flög blickarna direkt bort till baren där ett gäng iklädda röda kläder hade samlats. Genast slog det oss att det var det spanska laget som satt där. Fick då bråttom upp till rummet för att hämta kameran. I hissen stötte vi på en materialförvaltare eller något liknande som hälsade glatt och sedan sa hej då. Tog några kort och messade folk.

När man sedan själv satt sig nere i baren slog en hemsk tanke mig. Tänk om Fabregas hade varit med. Jag hade helt ärligt inte vågat gått ut ur rummet av rädsla för att man skulle sluta fungera. Skulle bli ännu värre än när man träffade Erik. Blev sedan väldigt arg och ledsen över att det inte var det engelska landslaget. Hade så lätt gått fram till Gibbs och Walcott. Men pappa gav en förhoppningar om att de kanske bor på vårt hotell i Malmö om en vecka.



Matchen då, jo den bjöd på den första förälskelsen. Walcott var tyvärr bänkad, men Gibbs startade. Herregud vad jag föll för den killen. Har alltid av någon oförklarlig anledning alltid sett honom som lillebror i Arsenal. När man såg honom live så förstod man verkligen varför. I jämfört med de övriga spelarna såg han så liten, oskyldig och klen ut så man trodde att han skulle bli total mosad på plan. Men han storspelade verkligen och som jag sa, så föll jag verkligen för honom och blev så kär i honom. I slutet av matchen fick han smeknamnet väggen. Matchen för övrigt var inte alls som jag hade trott. Var inställd på en spännande match med en massa målchanser. Men de båda lagen lyckades ta ut varandra i första halvlek så det blev nästan inga målchanser alls. Men i andra började England ta över mer och mer, och till ens glädje kom Walcott in. Vilket var riktigt mäktigt, både att se honom live och sedan höra publiken. Måste även tillägga att Engelsmän är bland de skönaste människorna i världen. Skulle vilja vara en!


Återvände sedan till hotellet där man såg klart Blomstertid. Efter det skulle man sova. Hade lite problem med att somna, dessutom gjorde spanjorernas ankomst till hotellet två timmar efter förlust inte saken bättre. Ni kan tänka er själva om ni tio över tolv hör en massa fans skrika ESPAÑA.

Kravlade mig upp tidigt dagen efter, skulle för omväxlingens skull faktiskt gå upp och äta hotellfrukosten. Efter frukosten blev det en tur in i Gallerian, där det inhandlades en kjol, leggings och en väska. Sedan var det bara att återvända till hotellet, packa ner allt och checka ut. Det sista man såg innan man lämnade hotellet var den spanjor som fixat straff åt England kvällen innan lutandes mot receptionsdisken iförd en gul t-shirt, vit handduk runt midjan och ett par badtofflor.


På station fann man drömtidningen. En hel tidning på drygt 100 sidor om bara Arsenal. Krävdes inte mycket smörande för att pappa skulle köpa den. Vilket gjorde hela min dag. Han blir så underbart snäll när vi är ute och reser. På tåget fann man den andra förälskelsen, som spenderade den största delen av resan sovandes.

Bestämde även med Karin att i år är det Flaténbadet som gäller och nästa år Göteborg.

Om en vecka är det final och Malmö som gäller. Förhoppningsvis och troligtvis är det England som spelar då. Vilka de möter är inte så lätt att spå i. Pappa tror på Italien, själv vill jag inte se de där äckliga sakerna.

Hur som helst är det Brasilien - Italien snart. Har satsat pengar på 3-1 till Brasilien. Får se hur det blir med det.

//Jenny   

Kommentarer
Postat av: Cindy Ahvander

Jag läste hela :)

Jag vill veta mer om den andra förälskelsen ;)

2009-06-23 @ 15:06:46
URL: http://lillaahvander.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback