Om jag sa att jag inte var trött och besviken så skulle jag ljuga. Men nu är det ju tyvärr så att livet är som det är och likaså med människorna runt omkring en. Man får helt enkelt leva med det, och göra det bästa av situationen.

Idag drog matten igång. Var lite jobbigt att kliva upp imorse, trots att man ändå fick en liten sovmorgon. Blev sedan en pinsam situation på bussen. Träffade Johanna vid busshållplatsen och vandringen mot Huddingeskolan kändes tyngre än förväntat. Efter att virrat runt ett bra tag inne på skolan hittade man äntligen rätt och det tre timmars långa passet flöt på. Ska inte prata för mycket om det, eftersom detta är helt fel plats för det. Kan iaf säga att det kommer nog bli väldigt nyttigt eftersom läraren verkar vara en av de bästa någonsin. När man satt och räknade lite matte ramlade sms från Jonna in och det bestämde att man skulle komma hem till henne senare. Åkte hem, pluggade lite mer matte. Kände mig riktigt duktig ett tag, åt och åkte sedan hem till Jonna som nyligen själv precis kommit hem. Både Cindy och Jonna var på ett toppen humör, vilket ledde till mer flumm och skratt än vanligt. Fattar verkligen inte var de får alltifrån.

Efter ett litet tags spelanden kom Andreas och då blev det lite fotbollssnack innan man blev hämtad av mor och far. Imorron ska man upp igen och räkna ännu mer matte i Huddinge gymnasiet.

Måste säga att denna helg har varit den bästa på länge. För första gången på nästan ett år har man känt sig helt fri. Går verkligen inte att beskriva den känslan. Har bara levt för stunden och låtit saker och ting ske och sedan handsats med konsekvenserna. Hur underbart som helst. Visserligen har man egentligen bara varit på undervåningen i ett mycket välbekant hus i Huddinge området. Men helgen har ändå varit fantastisk.

Hade en hel del planer denna helg, men de alla har gått i krasch. Funderar nu på vad som ska göra istället. Känner verkligen för att göra något annorlundare för omväxlingens skull. Men får se hur det blir med den saken.  

//Jenny