så besviken
Det känns som att allt förvandlats till en tävling. En tävling som jag ärligt talat inte vill vara med i, men på något sätt lyckats din syn på allt få mig verka delta i den. Kort sagt, det känns patetiskt. Och inte lite patetiskt heller, det ligger verkligen och vilar på gränsen till desperat och sorligt. Orkar inte lägga ner tid på en sådan sak överhuvudtaget. Känns så grundskolan över det hela.
Måste ärligt talat säga att jag är grymt besviken på två människor, riktigt besviken. Detta är riktat till Jonna och Cindy. Ord kan verkligen inte beskriva min besvikelse. Flickor, vad händer med era bloggar? Det är en av de få ljusglimtar man har i livet. Men dessa två ljusglimtar står hela tiden stilla, och ljus kan inte brinna i all evighet. Nej man måste hela tiden , eller i ert fall då och då, förse dem med bränsle. Så flickor, vad händer?
Apropå detta, ikväll ska man till Jonna. Börja nästan känna som man kan flytta över halva garderoben dit, har spenderat en hel del tid där den senaste tiden. Något som man bara kan beskriva med ett ord, LYCKA.
//Jenny
