Varför måste det vara ljust på helgmornar och mörkt på vardagar? Kan det inte vara tvärtom? Vaknade för två timmar sedan, varken utvilad eller glad på något sätt. Kunde inte somna om för att det var alldeles för ljust ute. Så det kommer bli ytterligare en dag med alldeles för lite nattsömn för min del.

Fredagen var ganska rolig. Var hos Anna vid 6 tiden, kom samtidigt som Mengmei He. Tio i sju var vi hos Karin där en klasskamrat till henne vid namn Martin även var. Mingis lovade mig att inte lämna mig där, men efter ett par telefonsamtal blev hon tvungen. Så runt tio drog hon. Anna och jag stannade kvar till halv ett, ungefär då det började spåra ut lite grann. Nu i efterhand kan jag säga att det var ganska roligt, men det var alldeles för många människor som kände varandra och för få som inte gjorde det.

Sov sedan hos Anna, det gick väl bra. Vi låg och pratade föst ett tag och som vanligt gjorde jag det i trötthet. När vi väl slutade eftersom jag märkte att Anna blev för trött så låg jag själv vaken i två timmar och filosoferade om livet. Vaknade sedan kvart i åtta och Anna vid nio tiden. Allt som allt sov man max fyra timmar.

Vi åkte sedan hem till mig där vi såg på Superhero move innan vi drog till Huddinge för att träffa Samarin, Johanna, Karro, Challe och Annika. Sedan drog vi hem till Samarin där vi såg på en film och två halva, det blev även en hel del dans och skönsång.

När jag kom hem var meningen att jag skulle se på en film som jag velat sett i evigheter. Den började kvart i ett. Men pga. trötthet och alldeles för lite mat så somnade jag efter en kvart in i filmen. Vaknade sedan tio minuter efter att filmen slutat och somnade om igen.

Vaknade sedan igen vid åtta tiden imorse, trött och med en brännande hals men kunde inte somna om. Låg då kvar och tittade på lite barnprogram och nyheterna, nu borde Anders Toll bli glad.

Så nu sitter man här, med två nätter bakom sig utan tillräcklig sömn och två dagar utan tillräcklig mat. Tanken var egentligen att man skulle plugga idag, men inte kommer jag orka med det.

// Jenny