Skriver just nu en bokanalys som ska vara klar imorron. Har hört runt lite grann och de flesta verkar ha skrivit 2-3 sidor, själv är jag nu inne på fjärde och är itne klar än. Men det är så typiskt mig, både i tal och skrift ... kan aldrig fatta mig kort. Innan jag satte mig vid datorn satt jag sopm väntat och räknade matte, idag var det potenser som skulle besegras. Vilket man lyckades med efter ett tag.

Så jävla skönt att gjort cpprovet nu. Berättade om det tidigare, gick inte speicellt bra men nu slipper man tänka på den skiten iaf. Haha, missade bussen precis så jag gick från skolan till rondovägen. Det var ju mysigt.

Helt ärligt så känner jag mig lite sviken just nu. Igår så lovade nämligen Karin att hon skulle skriva i sin blogg, vilket hon inte gjorde. Så idag när jag pratade med henne så påstod hon att hon började skriva, men var inte alls nöjd med det så hon sket i att publicera det. Hon påstod att hon fick ihop hela 4 reder. WOHO, YOU GO GIRL! Det gäller faktiskt Karin. Hur som helst så släppte jag lös min ilska på henne och det heola resulterade i att hon lovade mig att hon skulle skriva ett dubbelt så långt inlägg idag. Med andra ord, ett som innehåller 8 rader. Men hon ahr inte gjort det än! Och eftersom jag känner Karin rätt så vet jag att hon inte kommer skriva ehller, om hon inte blir påmind på något sätt. Ska bara säga det till alla där ute som har en kompis som heter Karin, säger hon att hon ska göra något så måste det göras på en gång, annars blir det inte av. Man kan ta ett sådant exempel på "Jenny, jag ringer dig senare." Det betyder egentligen "Jenny, jag ringer dig inte senare för jag kommer glömma det." Herregud vad jag känner mig älskad och omtyckt idag ...

Nej, nu blev det för mycket snack om Karin. Ska återgå till min bokanalys. IBM, man.