Kom precis hem ifrån avslutningen. Vad ska man säga, kändes inte alls som en avslutning. Det var som avslutningen i nian, det var inget farväl, det var bara Hej då, vi hörs! Men grejjen är den att vi inte kommer ses något mer. Det känns så sjukt, och orättvist. Fattar inte hur man kan göra så.
Det var roligt att bowla och käka med tjejerna igen. Det enda tråkiga var att Hann var sjuk och kunde inte komma. Och att jag inte slog pappa i bowling. Han fick typ 40 poäng mer än mig. :/

Men men, nu ska jag kolla lite på Drake & Josh och sedan ska jag läsa om mig och Karin. IBM, man.